fast jag skulle gå framåt tänker jag gå tillbaka för en stund
jag vet ju att jag är tuffare än tåget idag, men att jag var så jäkla cool när jag var liten hade jag faktiskt glömt bort litegrann. jag hittade en gammal skolbok hos mamma från när jag gick i ettan eller tvåan tror jag där jag fått rita mig själv när jag är glad och när jag är ledsen och sen svara på när jag blir glad och jag tycker mitt svar är så jäkla klockrent: "för jämnan, hurså?". en tuff brud i lyxförpackning var jag redan då kan jag lova!
nu för tiden är jag inte glad för jämnan, men det händer då och då att jag faktiskt drar på smilbanden ändå.
Trackback
