give me some toast bread with massa klet on it
oj, det var ett tag sen. och vet ni? mitt liv fortsätter sådär spännande och jag är alldeles ovetandes om vad var dag ska ge mig. men nånting blir det varje dag. nu onsdag till torsdag var vi på fackmöte på vildmarkshotellet och fan gôtt det var, inget jobb, inga headset, auxkoder, höga röster i mitt huvud och stresshjärta. det var mest mat, mat, mat och mat. varför äter man som en gris på såna tillställningar? allt ska man smaka på och helst hela tiden.
well, nu vet jag lite mer om facket iallafall och jag är grymt glad över att jag gått med, det känns som en arm om ryggen på en. man vet vart man ska falla liksom om nån knuffar en.
imorgon ska jag vara stolt moster och bli världens stoltaste fadder, lilla elvis ska döpas. det lilla spräckliga skrynkelknytet som föddes för dryga fyra månader sen ska få heta elvis på riktigt. (eller ja, elvira julia alice, men likväl elvis för mig) och jag är så nervös för att jag ska läsa dikt och för att jag ska hålla henne och för att jag ska vara i kyrkan överhuvudtaget, jag kommer garanterat att börja gråta. MEN BRA HÖRRNI! jag ska vara en bra förebild för elvis, jag ska lära henne allt och visa henne allt och finnas där för henne genom allt. jag ska vara den storasystern som hon aldrig kommer kunna få, precis som hennes mamma varit för mig genom livet. fast jag är moster, eller whatever. jag älskar henne ändå som bara den.
så nu ska jag öva dikt och försöka sova mig igenom den här natten så jag kan få äta smörgåstårta snart. (ja, jag tänker bara på mat hela tiden, det är väl bättre det än att äta mat hela tiden).
wish me luck, TJAARRÅÅH!
well, nu vet jag lite mer om facket iallafall och jag är grymt glad över att jag gått med, det känns som en arm om ryggen på en. man vet vart man ska falla liksom om nån knuffar en.
imorgon ska jag vara stolt moster och bli världens stoltaste fadder, lilla elvis ska döpas. det lilla spräckliga skrynkelknytet som föddes för dryga fyra månader sen ska få heta elvis på riktigt. (eller ja, elvira julia alice, men likväl elvis för mig) och jag är så nervös för att jag ska läsa dikt och för att jag ska hålla henne och för att jag ska vara i kyrkan överhuvudtaget, jag kommer garanterat att börja gråta. MEN BRA HÖRRNI! jag ska vara en bra förebild för elvis, jag ska lära henne allt och visa henne allt och finnas där för henne genom allt. jag ska vara den storasystern som hon aldrig kommer kunna få, precis som hennes mamma varit för mig genom livet. fast jag är moster, eller whatever. jag älskar henne ändå som bara den.
så nu ska jag öva dikt och försöka sova mig igenom den här natten så jag kan få äta smörgåstårta snart. (ja, jag tänker bara på mat hela tiden, det är väl bättre det än att äta mat hela tiden).
wish me luck, TJAARRÅÅH!
Postat av: t
E de inte jobbigt att uppdatera så ofta? ;p
Trackback
