torsdag 15 april
sometimes it's hard to put into words what you feel inside
jag dricker kaffe med balkongdörren öppen hemma idag, jag är så trött på alla sjuka baciller i halsen. men det är helt okej nu, det här är min "var lite extra försiktig och stanna hemma en extra dag för säkerhetsskull"-dag. och det känns rätt bra att jag stannade hemma iallafall, även fast ångesten kom krypandes imorse när jag låg vaken med laptopen på magen klockan halv sju och räknade ut att jag skulle hinna till jobbet om jag skyndade mig. men det är bra att vara försiktig, jag tänker som min mamma brukar säga jämt när jag känner mig dålig och ändå går till jobbet: det är ingen som kommer tacka dig för att du går sjuk till jobbet, och det är du själv som känner din kropp bäst och som bestämmer om du ska stanna hemma, ingen annan. och det är så sant! ingen tackar mig för att jag går sjuk till jobbet och gör ett sämre jobb än vanligt, är på sämre humör och kanske till och med smittar andra. nej, stanna alltid hemma en för-säkerhets-skull-dag tycker jag!
jag tog en promenad i solen nyss och hittade ett par vänner längs vägen. jag tror dom sov och jag väckte dom, men jag var tvungen för dom låg så sött precis intill vägkanten. halsen mår bättre och bättre ute i vårluften, idag kändes det som balsam i mina luftrör när jag andades och solen sken genom molnen. men dom säger att det ska regna imorgon och i helgen och jag tycker inte det låter som en bra idé, jag hoppas dom ljuger och att solen kickar regnets ass big time. för på lördag vill jag ha fint väder hela vägen ner till jönköping. jag längtar som en tokig gris till helgen, jag hoppas det blir fint som snus!
lördagens klädsel hänger och väntar lika otåligt
jag längtar lite efter johan nu, det är mer än två timmar kvar tills han kommer hem. varför saknar jag honom alltid så mycket? vi är ju nästan jämt tillsammans, det är galet. och efter snart 6 år borde man ju ha tröttnat åtminstone litegrann på varandra, men jag har det inte. och nästan varje kväll när jag kommer hem senare än honom säger han att han saknat mig och då vill jag bara krama sönder honom. han är bäst i världen på att göra mig lycklig.
vi är liksom som en familj, han, jag och pelke :)
jag dricker kaffe med balkongdörren öppen hemma idag, jag är så trött på alla sjuka baciller i halsen. men det är helt okej nu, det här är min "var lite extra försiktig och stanna hemma en extra dag för säkerhetsskull"-dag. och det känns rätt bra att jag stannade hemma iallafall, även fast ångesten kom krypandes imorse när jag låg vaken med laptopen på magen klockan halv sju och räknade ut att jag skulle hinna till jobbet om jag skyndade mig. men det är bra att vara försiktig, jag tänker som min mamma brukar säga jämt när jag känner mig dålig och ändå går till jobbet: det är ingen som kommer tacka dig för att du går sjuk till jobbet, och det är du själv som känner din kropp bäst och som bestämmer om du ska stanna hemma, ingen annan. och det är så sant! ingen tackar mig för att jag går sjuk till jobbet och gör ett sämre jobb än vanligt, är på sämre humör och kanske till och med smittar andra. nej, stanna alltid hemma en för-säkerhets-skull-dag tycker jag!
jag tog en promenad i solen nyss och hittade ett par vänner längs vägen. jag tror dom sov och jag väckte dom, men jag var tvungen för dom låg så sött precis intill vägkanten. halsen mår bättre och bättre ute i vårluften, idag kändes det som balsam i mina luftrör när jag andades och solen sken genom molnen. men dom säger att det ska regna imorgon och i helgen och jag tycker inte det låter som en bra idé, jag hoppas dom ljuger och att solen kickar regnets ass big time. för på lördag vill jag ha fint väder hela vägen ner till jönköping. jag längtar som en tokig gris till helgen, jag hoppas det blir fint som snus!
lördagens klädsel hänger och väntar lika otåligt
jag längtar lite efter johan nu, det är mer än två timmar kvar tills han kommer hem. varför saknar jag honom alltid så mycket? vi är ju nästan jämt tillsammans, det är galet. och efter snart 6 år borde man ju ha tröttnat åtminstone litegrann på varandra, men jag har det inte. och nästan varje kväll när jag kommer hem senare än honom säger han att han saknat mig och då vill jag bara krama sönder honom. han är bäst i världen på att göra mig lycklig.
vi är liksom som en familj, han, jag och pelke :)
Postat av: tess
den var jättefin :) <3
Postat av: saralovisa
Haha ja det är såååå hemskt!!!!
Du vart har du fått tag på jeansskjortan, den var fab! =)
Trackback
