dess -born to impress

okej, vi har typ fem minuters cykling till maxi. alltså ingen tid i världen. jag tror vi bor så bäst man bara kan bo. helt nära till allt och man behöver egentligen inte någon bil. jag funderar på en såndär cykelkärra, vart skaffar man sånt? vore ju perfekt att ha när man ska storhandla. och så himla miljövänligt att det finns inte! vi tog en varsin glass på maxi efter handlingen och gick ut för att äta dom när min telefon ringer. nåt konstigt 011-nummer och jag svarar inte, varpå johans telefon ringer och det är donnie, och så ringer min igen med ett okänt mobilnummer och jag svarar. -är det maria? -eh, nej, decireé.. ? -jaa, maria elise decireé? -aah? -det är blabla från jamjam, du fick aldrig tillbaks ditt visakort när ni handlade här, jag har ringt runt till 118118 och eniro men du fanns ingenstans så jag fick tag på din bror och fick ditt nummer, är ni fortfarande kvar i huset? -eh, jaa, vi äter glass utanför, jag kommer direkt. hej! och så sprang jag till jamjam. det var en jäkla sommarjobbare som serverade glassen och glömde ge tillbaks mitt kort. jag fick mitt körkort och tänkte inte mer på det för man brukar ju få tillbaks båda korten samtidigt. jag lovar att han tänkte sno det. en såndär rödhårig fräkning småpojke i 17-års åldern. vem vet vad dom har i huvudet. men mitt kort fick jag tillbaks, tack vare blabla (vad hon nu hette) som äger jamjam. och tack eniro och 118118 som har gjort mig okontaktbar, det kunde ju ha hänt nåt! nu bakar älskling kladdkaka till mig som tack för att jag ska trimma hans skägg, hoho, he's such a sucker. imorgon jobbar vi igen, woho!