I want pancakes

Jag tänkte börja nästa vecka med att skriva lite mer mat och träningsdagbok. Vad jag ätit och vad jag tränat under varje dag. De sista fyra veckorna tänkte jag sysselsätta mig med det. Det är alltså bara en månad kvar på min halvårs-bantingskur. Jag hoppas att jag kan vara stolt över mig själv när det är över och jag ska övergå till en hälsosam vardag med fortsatt träning på utsatta tider ett par tre gånger i veckan och nyttig mat fast dock mer av det goda då eftersom jag inte ska kämpa för att gå ner utan mest för att hålla vikten då. Alltså kan jag stoppa i mig lika mycket som jag gör av med.

Idag fick älskling pannkakor till middag, jag älskar pannkakor! Och mina blir så himla goda också, så jag längtar tills jag fått ordning på vikten och kan äta tillsammans med älskling och njuta en trist fast dock solig onsdag som denna varit. För jag ska ju ha tränat liksom jag gjort idag och kommer kunna äta pannkakor om jag vill. Åh, pannkakor ska bli himla gott!

Det blir förövrigt ingen bio med Maria på fredag, hon har drabbats av influensa och jag vill inte bli sjuk igen. Så vi skjuter upp det till nästa vecka istället och förövrigt nummer två så heter inte filmen Under ytan utan Allt flyter. Jag vet inte vad jag tänkte på. Så då får jag och Johan tillfälle att sno mamis bil och dra till Kil under helgen. Ska be svärmor spela in Let's dance så vi kan se när vi kommer fram, eftersom det kommer bli runt halv nio-nio. Så kan man bara se själva utröstningen live. Nu längtar jag till helgen ännu mer, för det ska bli himla mysigt och jag älskar våra roadtrips! Kanske skulle ta och poppa lite popcorn till resan i bilen? Vore mums. Eller kanske lite nötter, mer praktiskt om inte annat.

Idag är det onsdag och den är snart över, vilket innebär en dag närmare helgen. På fredag är det vägning igen och jag bävar som alltid. Vill så gärna klara mina små delmål, men har en känsla av att det inte kommer ligga på minus 1,1 utan mer ett halv kilo kanske som max. Det brukar vara så och så blir hela fredagen förstörd för jag känner mig misslyckad, men trots detta lyckas jag ändå hålla mig på topp, fortsätta träna och inte äta en massa onyttigt för att trösta mig. Det hjälper också, för jag tar nya tag och oftast blir det lite mer minus på vågen veckan därpå. Men jag har väl lite fler nervösa känslor nu när det är så nära inpå mål. Men hey, jag började leken, skrev reglerna och ska följa dom också, men eftersom jag startade det kan jag avsluta när jag vill. Det är liksom jag som bestämmer och det är himla skönt, jag kommer inte slå mig själv om jag inte har gått ner fem kilo till den 20 februari. Jag kanske bara kommer ta en månad till bara för att se om jag lyckas nå målet och gör jag inte det då så är det nog inte meningen. Man kan inte hålla på och banta hela livet, man måste leva också. Och det ska jag göra.

Nu börjar Top Model om en halvtimme, ska springa ner till tvättstugan och förlänga torktiden innan så det hinner torka innan läggdags. Det är också bra moton, springa upp och ner i trappor, ibland är det bra att bo högst upp.

I keep on runnin'




Namn:
Spara

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentera:

Trackback
RSS 2.0